Dags att börja blogga igen...

Blev så inspirerad ikväll när jag satt och läste min kompis Kattis blogg att jag blev sugen att börja blogga igen. Hon hade gått ett år tillbaka i tiden och kollat upp vad hon skrev då och jag tyckte det kändes så härligt att läsa det och känna igen det från när hon skrev det och det är så länge sedan som ett år tillbaka. Jag kände att jag bara är tvungen att börja blogga igen, det är rätt skönt att få skriva av sig lite av det man går och bär på...

Istället för att berätta allt som har hänt på den eviga tid jag varit borta från bloggandet så tänker jag skriva lite om vad som händer i våra liv just nu.

En vanlig dag för familjen...

Nere i det lilla mysiga kyffet i källaren (läs tröttsamma trånga rum!) så vaknar två kära föräldrar av sin lilla dotter som står upp i spjälsängen och ropar mamma! pappa! Efter diverse morgonbestyr tar mamma med sin lilla dotter i bilen och åker till dagis, som ligger ett stenkast från hennes egen arbetsplats, Stöde gymnastiksal!

Efter ett tårfyllt avlämnande av dottern, som ännu inte hunnit vant sig vid att bli lämnad på dagis, går mamman med raska steg upp till huvudbyggnaden av skolan för att starta sin arbetsdag. En kopp kaffe, en koll av mailen och sen är hon i full gång!

Dagen består mestadels av utomhuslektioner, i ett helt underbart vinterväder med mycket snö och solen som kikar fram bedriver hon skidlektioner och skridskolektioner. En lyckad dag då eleverna skrattar samtidigt som de springer runt på skidorna och spelar brännboll, samt lirar fotboll på skridskoplanen!

Arbetsdagen har nått sitt slut och en lite trött mamma skyndar ner mot dagis för att hämta sin dotter. När hon kliver in på avdelningen "stjärnan" är det en varm känsla som sprider sig inombords då hennes älskade lilla dotter skiner upp i hela ansiktet av att se sin mamma. Hem! ropar Tilde och går med småspringande steg mot sin overall. Mamma tjuvar åt sig några pussar och börjar sedan ta på sin dotter alla kläder, ett väldigt påpälsande när det är vinter i norrland...

Väl hemma är det lite mellistajm och Tilde får lite yoghurt och en frukt i väntan på att pappa ska komma hem. Med även pappa innanför dörren hinns det med lite mys med hela familjen, det vill säga diverse lekar nere i det underbara lilla familjerummet på ca 25 kvadrat, innan det är dags för mat. Kanske den allra härligaste stunden med dottern eftersom att sitta vid matbordet är det bästa hon vet, allt är gott och aptiten är det absolut inget fel på. Med magarna mätta och belåtna är det dags för "avtvättning", eftersom Tilde fortfarande helst vill äta med fingrarna brukar denna procedur oftast sluta med bad eller dusch vilket hon älskar. En puss och kram till pappa och han rusar iväg för att renovera hus medan mamma och dotter myser en stund framför "Totte" (den absoluta favoriten hos Tilde) innan det är vällingtajm.

Med en dotter som sussar skönt och en pålitlig barnvakt i mormor så gör mamma pappa sällskap i husrenoveringen en stund, mest för att kolla vad som hunnits med under denna kväll. Taken är målade och det börjar vankas tapetsering, är det inte underbart!!

När klockan börjar närma sig midnatt smeker de kära föräldrarna sin dotter över håret, säger att de älskar henne där hon sover så sött och släcker lampan för att slumra in och drömma om det färdiga hus som de så småningom ska få flytta in i, snart, snart.....

5 kommentarer:

Frank och jag sa...

Fint o mysigt skrivet. Roligt att jag kunde inspirera!
KRAM

Anonym sa...

Välkommen tillbaka, brukar kolla varje dag även om jag vetat att du inte prioriterat bloggen...men så plötsligt har du skrivit ett jättemysigt inlägg. Stora kramen Sara

Livet i byn sa...

Åh vad kul det var att läsa om vad som händer i era liv. Härligt att huset snart är klart.. Ni har verkligen gjort det bra, men den som väntar på nått gott!
Livet i skolan är väl inte riktigt som jag hade tänkt mig, det är ju inte direkt som när vi gick i skolan. Men hur som helst så känns det som jag fått ett toppenjobb. Albin är det full fart på, det är härligt att se hur de utvecklas.
Längtar tills vi ses, massa kramar från oss.

Anonym sa...

Å vad fint skrivet av dig, roligt att du har tagit dig tid i era hektiska liv. Kramar på er
Anne-Lie

Frank och jag sa...

Nu vill jag att du uppdaterar, man har ju ingen koll alls. Hur går det med huset????