Måndag 1 oktober

Planering för dagen: Vägning och mätning på BVC och en liten tur ut till Tristan och Leia.
Jag vägde 5130 gram och var 58,5 cm lång. Jag går inte upp lika bra som jag gjorde i början men vår BVC-sköterska tyckte inte att det fanns något att oroa sig för.
Eftersom mamma och jag har börjat få in lite rutiner nu på förmiddagarna så blev dessa rutiner lite störda idag. Jag brukar i vanliga fall vakna vid åtta och sedan har jag oftast en härlig lekstund med mamma då jag är jätteglad i en timme ungefär, sedan brukar mamma tvätta mig (ibland badar mamma mig och jag börjar gilla det mer och mer) och klä mig. Därefter får jag sitta en stund i babysittern medan mamma äter frukost, ibland är jag nöjd där men ibland får mamma hålla mig under tiden hon äter. Sedan börjar jag så sakta att bli lite gnällig och då är jag trött. Då tar vi en härlig promenad och sedan sover jag oftast vidare ute på balkongen när vi kommit hem. Men idag åkte vi iväg till BVC precis när jag brukar ska sova så då somnade jag i bilen på vägen dit men sen blev jag ju väckt eftersom det var vägning och mätning. Sedan somnade jag i bilen igen när vi åkte ut för att hälsa på Tristan, Leia och Petra och väl framme där vaknade jag återigen trots att mamma försiktigt försökte flytta över mig till vagnen. Jag somnade om när mamma gick till lekparken i Forsa för att möta upp Petra med barnen men när vi sedan gick hem för att äta lunch så ville jag absolut inte sova vidare ute i vagnen som jag blivit van att göra. På grund av denna störda morgonrutin (tror mamma i allafall) så var jag sedan gnällig nästan hela dagen och ville inte alls sova när mamma försökte natta mig, övertrött och gnällig åkte vi hem till stan och väntade på pappa som snart skulle vara hemma från jobbet. Efter en stunds gnäll även i hans famn när han kom hem så tog vi sedan en promenad hela familjen och då somnade jag jättehårt, sov sedan vidare på balkongen när vi kom hem så mamma och pappa fick för första gången göra middag och äta middag helt i lugn och ro medan jag sov på balkongen. Jag var sedan trött hela kvällen, inte konstigt det när man knappt sovit något alls på dan. Hela familjen somnade tidigt för en gångs skull!

1 kommentar:

Frank och jag sa...

det är jobbigt det där när rutinerna blir störda men samtidigt kan man inte bygga upp hela ens liv till at barnet måste sova hemma jämt tycker jag. Frank var en expert o kunde somna var som helst när han var sådär liten. På soffan hos kompisar, i vagnen, i en skrinda en gång o.s.v. Om de får vara med mycket så vänjer de sig men kan ju inte bara sitta hemma, tycker jag. Finns säkert flera som tycker att man ska anpassa sig till max utifrån barnets behov. Frank har då mått bra av att få följa med överallt.

Ang. ditt inlägg på min blogg så tycker jag att det lät skoj. Jag tycker att Linda ska följa med dig hit till mig sedan så kan vi gå på stan allihopa, det blir ännu roligare. Frank har ett paket här hemma till Tilde som jag ska skicka med mamma när hon kommer på Franks födelsedag. Jag hade tänkt skicka det med Magnus syrra som skulle ha kommit i helgen, men hon kom aldrig så det ligger där det ligger. KRAM